Blogg om träning för att uppfylla drömmen att genomföra ett triathlon
Lite tomt och alldeles, alldeles underbart! Loppet AXA Stockholm Triathlon är avklarat och alla frågor jag hade innan har fått ett svar. Och det var så otroligt roligt!
Tiden blev 1.44.16 vilket jag är helt nöjd med. Målet var att komma runt och gärna på 1.45. Nästa år har jag en tid att slå!
För Nästa år får det bli fler triathlon. För det var verkligen jättekul! Men jag är för trött för att blogga om detaljerna om hur det var. Det får bli en annan dag. Bara början på fler lopp tror jag!
Väskan inför tävling packad. Hoppas allt är med. Cykeln ligger i bilen, bästa grannarna ska ju också köra AXA och jag får åka med dom.
Nervös. Mest för att jag ska köra in i nån på cyklingen. Eller störta in i publiken. Eller halka på våtdräkten vid bytet.
Jo jag köpte en våtdräkt i panik idag (bra framförhållning som vanligt) eftersom tempen bara är nån grad över 16 då det blir obligatoriskt. Hittade en junior som passade efter att jag klippt ur lite i halsen, våtdräktstyg fransar sig ju inte! Ibland är det bra att inte vara lång. Då hade jag fått ta en XL….
Nu ska jag bara sova gott! Sen är det dags! Startid 11.00.
Bad maken ta ett kort på mig när jag kom från poolen på gräsmattan för att hoppa i cykelskorna. Vi kom fram till att ev grannar eller förbipasserande nog tyckte jag var konstig som doppade mig i poolen med badmössa och sen sprang över grus och gräsmatta till en cykel 10 m bort…. Men då får jag väl vara konstig då. 
Jag tränade på bytena mellan sim och cykel och mellan cykel och sim idag med andra ord. Och på hur jag ska lägga upp grejorna. Det gick bra!
Tipsen jag läst om att tex rulla upp strumpor så de lätt åker på gick fint. Och min plan att slöja av grus och smuts med en vattenflaska var perfekt. Att cykla och springa med blöta fötter gör mig inget, men minsta sandkorn ger skoskav.
Cyklade 2 mil och sen 5 km löpning. Det gick riktigt bra. Känns som jag kan springa fortare på loppet. Segheten var mindre än sist.
Har lagt mig till med ett “mantra” så nu hör jag “starka ben” i skallen. Funkar för att stänga av “jag orkar inte-tankar”.
Sen testade jag gel istället för energidryck idag och det smakar fan men var smidigt och effektivt. Får bli såna på loppet.
Bara 10 dagar kvar! Nervös!
Som tjej har man (jag ska inte skriva man men orkar inte bry mig idag) snippa. Killar har snopp. Oftast tänker jag inte på snippan. Den sköter det den ska. Men med längre cykelpass gör den sig påmind. Hej hej här sitter jag! Lilla snippelippan! Alldeles i vägen! Tjoho!
Fast det är inte så farligt. Bara att trampa på. Och tänk om alla hade lös-snippor. Som togs av vid träningen. Dags för spinning, in med snippan i skåpet!
Jag skulle säkert glömma min på gymmet. Eller tappa bort den hemma. Tänk att fråga efter kvarglömt-lådan på gymmet och så ligger där en massa kvarglömda snippor! Huvva! Är nog bättre att den sitter där den ska.
Förra veckan spenderades (av mig, snippan, och familjen) i Sydfrankrike. 4 backiga löppass och ett simpass. Fantastisk miljö men segt i benen. Väggen!
Denna vecka har avslutats med fredag: 3,9 mil cykel+2,5 km löpning (med väggen!), lördag 3 km löpning+800 m sim+3 km löpning (utan vägg!) och slutligen idag söndag 3,3 mil cykel. Så helt ok.
Känns bra att segheten oh väggen verkar släppa. Kan göra löpningen roligare. Men det har varit såååå kul att träna till AXA. Så resan är definitivt värt det. Fler kombopass väntar nästa vecka. 3 veckor kvar!
Tiden alltså. Har tänkt bloggat länge. Men. Det är varmt. Det är sommar. Jag sitter ju ändå vid datorn på jobbet. Vill vara ute. Mobilappen för bloggen funkar sådär. Men träningen är i full gång igen däremot.
Senaste två veckorna har dottern på 5 år gått intensivsimskola i Nälstabadets utomhusbad. Där finns en 50-metersbassäng också. Jag har passat på att simma några gånger i den medan hennes simskola varit. Snacka om härlig start på dagen. Simma i solen (för det mesta) och bara njuta.
Att sedan addera två 11 km cykelturer till och från jobbet samma dagar som simningen har tagit på benen. Så i toppform är jag nog inte än. Men jag känner mig stark i kroppen igen. Jätteskönt!
Har inte tränat PT på snart 3 veckor men på måndag och torsdag nästa vecka ska Annelie och jag köra. Fick lite bassning på att jag inte hållt igång löpningen så mycket sista veckorna. “Du måste det. Även om det bara blir 2 km.
Okej. OKEJ! Jag ska. Men med all cykel och simning har jag inte hunnit och benen, framför allt knäna har sagt att nu är det på gränsen till vad vi klarar hörru. MÄNNISKA!
Kul är att det är så många som ska köra och att så många andra mammor ska vara med! Det ser jag på kommentarerna här (tack!) och på att faktiskt två av mina kvinnliga kompisar anmält sig! Heja! Lägg till mig på Funbeat så kan vi peppa varandra!
Ps: tribyxorna är fantastiska!
Fick nåt lätt skit i kroppen denna vecka. Inte förvånad med tanke på att jag varit stressad. Så träningen blev inte som tänkt. Ett lätt PT-pass med Annelie i måndags (som jag helt hade glömt innan!) med fokus på rörlighet. Sen knäckte Lasse min rygg idag så nu känns knät bättre. Ska tillbaka och lossa på mer i bröstrygg (är som ett gummiband och ville inte släppa) och foten på måndag.
Slutligen: nya byxorna har jag fått! Jättesköna och blir nog bra. Ett par Orca Core från venkanto.se: http://www.venkanto.se/TriathlonDamtvadelad.htm
Det är så intressant med kroppen, hur allt hänger ihop. Jag har haft ont i fötterna förut och fått höra att mina framvalv på fötterna håller på att bli plattare och att det bara ska bli värre. Men min naprapat tittade på fötterna och sa att mina fotben fastnat. Efter att han lossat på dom blir mina fötter bättre och jag får inte ont. Sen kan de fastna lite igen, men då går jag till Lasse och så får han dra lite igen.
Så lyssna inte på den som säger att något är kroniskt, sök andra vägar.
Och vis av ovan erfarenheter så ska jag försöka få en tid hos min naprapat för jag har just nu ont i höger knä (det brukar Lasse lösa genom att knäcka i min bröstrygg på vänster sida!), höger skuldra och känner av fotbenet i höger fot, det brukar låsa sig. Hög tid för att knäcka runt lite med andra ord.
Veckan som gått blev träningsledig, jag hann inte med helt enkelt på grund av att jag hjälpte mina föräldrar med deras inflyttning i deras nya bostad. Ändå gick jag ner ett kilo i veckan trots hamburgare, flyttpizza etc och är helt färdig nu i helgen. Det är jobbigt att kånka kartonger!
Så det är nu dags att istället planera kommande vecka.
Måndag – torsdag blir det 2,2 mil cykel varje dag till och från arbetet i stan.
Torsdag blir det även ett PT-pass med Annelie. Får se vad det blir då, alltid en överraskning…
Fredag är det midsommar, kanske ett simpass kan passa bra innan jordhubbarna? Vi får se.
Ps Idag har jag beställt ett par Orca tripants. Hoppas de kommer snart!
Ps 2 På bilden vår nya glasveranda där jag sitter och skriver idag medan regnet strilar ned ute. Love it!
Först tack för snälla kommentarer! Kul att vi är många power-moms (ja, eller typ) som ska köra triathlon för första gången. Känns skönt!
Är på annan ort denna vecka. Mamma och pappa flyttar och när de blivit gamla är det ju omvänt: barnet får hjälpa sina föräldrar. Men de har flyttgubbar som flyttar in grejor och även packar upp en del. Träning kan det kanske bli om jag tar mig iväg på cykeln. Både min och barnens är med.
Här finns till skillnad från i Stockholm landsvägar i oändlighet runt knuten. Så om storkusin passar sina småkusiner sen någon stund ska jag göra ett försök på ett par tre mil.
Men vem tog värmen?
Livet på en pinne. Ensam vaken. Frukost i halvskuggan under äppelträdet. Triathletfrukost? I alla fall livsnjutarfrukost: latte, juice och youghurt naturell med munkmusli och hallon. Dagen börjar bra!
Sitter på nya förstukvisten och skriver. Klockan är halv nio på kvällen. Vilket väder! Och en bra träningsdag har det varit, intervallträning. Med PT Annelie.
Löpintervaller på löpbandet. Lutning inställd på 2,5, för att få bättre löpteknik, sa Annelie, och det stämmer nog, det kändes som jag fick trycka ifrån lite mer.
10 intervaller à 30 sekunder. Mellan varje intervall 30 sekunders stillastående vila, jag fick hoppa av bandet i farten och på igen.
Första fem intervallerna låg på hastighet 14,5 km/h. Det kändes väldigt snabbt den första, men det funkade ju faktiskt. Efter fem intervaller så kändes benen vingliga precis vid avhoppet så då sänkte vi till 14 i några, sen till 13,5 och de innan de sista två intervallerna sa jag att “nu kräks jag snart”. Jag hade det verkligen nära. Så de sista två fick gå i hastighet 12 km/h. Men jag fixade dom. Utan att kräkas. Stolt!
Tanken är att de pass jag har med Annelie nu de närmaste veckorna ska vara högintensiva med delvis just intervallträning. Så att jag ökar min syreupptagningsförmåga och kondis mer även på PT-passen.
Vi körde sen styrka med, superset i benpress + legcurl och sen triset i stående rodd, rörlighetsövning skuldrorna och armhävningar. Sist ett gäng core/magövningar.
Trött jo tack, och sjukt svettig. Har verkligen varit en kvalmig dag idag. Men nu på kvällen är det skönt.
I natt kommer förresten maken hem från jobbresan, eftersom han har varit borta 3 dagar och nätter så har det inte blivit så mycket träning mer än simning i måndags och så PT i dag. Har varit för mycket på jobbet. Men ett simpass till och ett löppass ska jag fixa i helgen tänkte jag.
Det är kul att träna inför triathlon i augusti. Känner mig just nu väldigt motiverad!
Träningskompisen